Hairdressers against aids.
Jag kände mig tvungen att köpa ett rött band. Cancerfonden har gjort en sån stor sak av brönstcancer med rosa band på allt man kan tänka sig. Man glömmer lätt bort de andra sjukdomarna som är minst lika farliga. Jag är en stolt blivade frisör som stödjer Aidsforskningen. Vill du också stödja Aidsforskningen, fast att du kanske inte är frisör men vill göra en god gärning?

Ett rött band kostar 25kr och kan köpas av mig.'
Maila om du är intesserad till [email protected]

Killar!
Jag vet inget värre än killar. Falska jävla svin som bara vill sätta på en.
Säger ditt och datt och man svävar på moln för man tycker om dem, sen gör dem såhär?
Jag menar, vilken uppfattning tror ni att folk får om er? Players hela bunken skulle jag säga!
Förintelsen borde vara åt killarna, och inte judar.

Igår var det besöksrekord, jag är självklart jättelycklig över det!
Jag är så glad att ni, kära boggläsare, från sveriges alla hörn och med mig varje dag här på bloggen. Hoppas att ni tycker min blogg inte är en i mängen utan sticker ut från alla paow, kissie, dessie, pussie och ja, allt vad dem heter.

Det är ni som får mig att fortsätta blogga!
♥Abby

♥ Gör som vi alla alltid gör, sitt med en kompis och traggla allt
det som du “förlorar”, hans närhet, att känna dig älskad, alla minnen…

♥ Ta ut all sorg/ilska. Slåss, gråt, skrik, tyck riktigt jävla synd om
dig själv. Whatever om barn svälter i Afrika, DU mår dåligt – det är
det enda som räknas. Ingen svältkris i världen kan ändra hur du mår.

♥ Släng allt som har med killen att göra. Bilder, sånt som påminner
om honom. Radera hans msn, nummer, adress, you name it. Släng
bort de där trosorna som han tyckte va så jävla sexiga. Bort! Ut!

♥ Skriv ner ALLT du kan komma på som va negativt hos honom.
Hans sträva händer, att han aldrig ringde, hur han ljög, att han
aldrig prioriterade dig, att han kollade på fotboll allt för ofta…

♥ Och sen, BYT BANA. Ta ett bad, kom upp, smörj in dig själv
till “womanizer” och gå ut på middag med en vän! Skratta, känn dig
åtråvärd, dansa, unna dig vardagslyx och många timmar med vänner!

♥ Repetera: jag är snygg, allt blir till det bättre, jag är stark och
nyfiken på vad framtiden har att erbjuda. VÄRLDEN, here I come!

skärp dig. sluta visa upp din kropp på internet. fine att du har bra självförtroende och gillar din kropp, men skit i att lägga upp "nakenbilder" på din blogg.

2009-09-15 @ 16:30:03

Lilla Alfred. För det första tycker jag att du är oerhört feg och inte vågar stå för din åsikt så du kommenterar anonymt. För det andra, bara för att jag har bättre självförtreoende än dig behöver inte du vara avundsjuk, jag kan ha en "självförtroendeskola" för dig. Gillar du inte vad jag publicerar? Byt blogg!

Puss på dig fegis.

Jag förstår inte hur folk kan mobba andra. I grund och botten måste mobbarna själv haft en dålig barndomstid eller en dålig uppfostran. Jag tycker att fler borde bry sig för att det måste vara ett helvete för barn och ungdommar att bli utsatta och speciellt för dem som knäppt har några vänner.
Föräldrar och lärare borde fan uppmärksamma sånt ännu mer eftersom det är deras barn som utsätter andra eller deras elever som blir utsatta för våld och mobbing.

Citat ur Metrobloggen.se/pojkebloggen
Jag satt längst bak i klassrummet, ensam vid mitt bord. Lektionen hade precis slutat. Jag stängde mitt anteckningsblock och min mattebok och blickade diskret ut över klassrummet och så såg jag den sista av mina klasskompisar lämna rummet.

”Skynda dig”, sa min lärare. ”Jag ska undervisa en annan klass snart.”

Och jag gjorde som hon sa, något annat vågade jag inte. Jag mumlade ”hej då” när jag med huvudet nerböjt gick förbi henne, men fick inget svar. Jag stängde dörren till klassrummet och så kände jag ett tryck runt bröstkorgen. Klassens starkaste kille hade lagt sina armar runt mitt bröst och kramade så hårt att jag trodde att bröstkorgen skulle gå sönder. Någon annan öppnade sin lössnusdosa, tömde den innanför mina byxor och kalsonger. Snuset var överallt: I min rumpa, innanför förhuden, på låren.

Men så lättade trycket om bröstet och de sprang iväg, de jävlarna. Deras skratt ekade mellan väggarna i korridoren. Jag började gråta. Och när jag stod där med tårarna rinnande nedför kinderna öppnade läraren klassrumsdörren. Jag vände mig med ryggen åt henne och bet mig i läppen för att inte gråta. Jag stod så tills hennes steg dog bort.

Nu ska jag avsluta detta inlägg. Jag tyker fortfarande att fler borde bry sig, speciellt ni som också går i skolan och läser min blogg. Snälla, ser ni nån som mobbar eller retar någon annan så säg till och vill ni inte lägga i er så tycker jag att ni ska prata om det för lärarna eller någon ansvarig på plats. Ni som gör en god gärning kan faktist hjälpa nån annan att vilja leva igen eller att få dem att inse att livet inte är en pest. Vi är alla lika värda, vare sig ni vill det eller inte.

Godnatt bloggläsare ♥

Helt vanlig Onsdag. Skolan var urtrist och jag har insett hur sviniga killar kan vara.

Jag satt på busshållplatsen och chillade så kommer en kille fram. Vi började snacka, så social som jag är kan jag aldrig hålla käften. Han hette tydligen Alexander och gick Byggprogrammet på Spyken i Lund, sen fick jag reda på att han bor i sjuan, huset mitt emot vårt. Efter att jag hade pumpat honom på vartenda ord han hade började han taffsa och skulle krama mig. Jag sa att jag hade pokvän och att han skulle låta mig vara. Tydligen gick det genom örat och ut genom andra eller så låtsades han inte höra det. jag blev förbannad och hoppade en bit ifrån honom på bänken, men han hoppade efter. Jag menar, jag sa att jag har pojkvän- då ska man väll för fan låta mig vara? sen försökte han kyssa mig.. Jag mådde fuktansvärt illa och helst hade jag velat tömma min magsäck på honom!

Jag rusade hem och ringde Oskar för att prata, han är den enda killen som är såhär underbar och förstod hur dåligt jag mådde. Saken gör det inte bättre att han, Alexander vet vart jag bor. Ska jag behöva byta namn, gå i kloster och aldrig mer se verkligheten för att slippa ha dessa jävla killarna efter mig?

För att slippa tänka på killen har jag solat i 25min, tagit ett bad, peelat kroppen och smörjt in mig med en lotion som doftar ljuvligt.

Du är den vackraste som finns.
Den finaste chokladbiten i chokladasken.
Den godaste och mest delikata kakan på bageriet.
Den dyraste kaviarn i hela världen.
Men främst världens underbaraste människa.

Jag är så trött på att folk ofta kommenterar "varför photoshopar du dig smal?", "jävla fetto", "du är kass på att redigera dig smal". Ska jag vara ärlig finns det inte ett enda redigeringprogram på min dator utom paint. Jag har haft 30 dagars testversion av photoshop men det enda jag kan är att byta hårfärg. Jag är såhär stor, skulle verkligen inte vilja vara mindre eller större. Jag är jättenöjd med min kropp som den är, den har kurvor som ingen annan har. Jag är stolt över mina breda lår och höfter och mini tuttar. Jag har en liten lapp på spegeln som påminner mig varje dag om att jag är fin som jag är.
Jag accepterar mig själv och mina brister. Jag är grym!
♥